Brister! 2011/09/18

Välkommen tillbaka säger jag till mig själv, förhoppningsvis säger ni detsamma! Efter en tid av turbulens i fotovärlden så är jag tillbaks i alla fall. 2 nya kurser har jag dragit igång. Tyvärr så blev det ingen fortsättningskurs denna gång. För få anmälda! Tråkigt tycker jag. Jag hade sett fram emot en kurs med vetgiriga fotografer som hade lärt mig lika mycket som jag lärt dem. Planerna var att hösten skulle ges en omgång av mig och ett gäng kursare. Nu blev det inte så tyvärr, men jag gläds av att det är ett väldigt stort intresse för att lära sig sin digitala systemkamera. För där blev det fullt, knökfullt om man nu får uttrycka sig så! Det fick bli 2 kurser i detta ämne istället. Hade jag haft mer tid så hade jag gärna kört fortsättningskursen med de anmälningar som hade kommit in. Men efter en överenskommelse med ABF så beslöt vi att stryka fortsättningskursen denna höst och satsa på den till våren istället. Kanske blir det så många så vi kan köra 2 kurser då istället.

Tillbaks till början då. Rubriken! Vad menar jag med den tänker ni kanske? Jo! För att göra en lång historia kort så har jag kommit fram till att jag har lite brister. :-)…………… Skämtar bara! Jag, brister? Nä nä! Jag är ju perfekt! Eller hur?  Vad jag menar med rubriken är att jag har försökt att jobba lite med de brister min kamera har. Då tänker jag speciellt med den dynamiska omfånget! Det har väl varit känt länge att Canon har blivit omsprungen av ett flertal kameramodeller och märken när det gäller det dynamiska omfånget. Inget jag gråter blod över precis. Jag har det jag har och planerar inte att byta ut något heller. Man får helt enkelt lära sig att leva med det. (Kan riktigt se framför mig en del tekniknördar sitta och skratta åt mina problem) Det finns inte den möjligheten att byta ut mitt system till något annat, är man inte på ruinens brant nu så lär man bli det rätt omgående om man skulle göra en sådan affär. Visst ska Canon ha en känga för att de inte tänker på oss naturfotografer, ingen tvekan om det. Men ska jag vara riktigt ärlig så trivs jag väldigt bra med min utrustning oavsett vad all testdata och alla tyckare säger. Men för fan Canon! Hur svårt ska det vara att bygga in dubbelexponering i kameran. Ren djävla lathet är vad det är. När personer kommer fram till mig och frågar vilket system de ska satsa på så säger jag alltid! Satsa på det mest kompletta systemet, det system som kan allt, och det måste kunna dubbelexponera. Så satsa inte på Canon! De blir lite förvånade när det vet att jag själv har Canon. Men de förstår när jag talar om vilken brist det är att inte kunna göra det i kameran.

Men jag är inte dum! Skulle Nikon ringa en dag och säga att de tar all min utrustning och byter ut den mot deras motsvarande så skulle jag nog slå till med en gång. Hmm nja, förresten skulle jag det? Har ju haft Nikon innan och de hade ju lite konstiga egenskaper de också. Nä det får nog vara som det är. Som jag sa innan så försöker jag ju lära mig de brister kameran har och jobba mig runt bristen. För det handlar ju om att skapa bilder, och det kan man ju göra med vad skit som helst. Även med mobilkamerorna kan man ju skapa bilder, bara man lär sig deras brister så går det ju att göra hur bra bilder som helst. Nä gott folk! Använd vilken utrustning ni vill, men se till att lära er den ordentligt så kan ni komma runt dess brister utan att ni behöver reta er på det. För oavsett utrustning så har de brister, den som säger något annat är troligtvis anställd av någon kameratillverkare eller så har han ett behov att kritisera allt och alla. Den personen fotograferar säkert inte, han har sin utrustning bara för att skryta med. (Trampade jag någon på tån nu så ber jag inte om ursäkt) 🙂

Bilden som jag lägger ut här ikväll är just en sådan situation där det är väldigt svårt med det dynamiska omfånget. Men jag gjorde som vanligt en Canon dubbelexponering där den första exponeringen är med ett långt skärpedjup. Den andra exponeringen ändrade jag bländaren till den största och vred allt i oskärpa. Den första bilden gjordes i svartvitt med en kontrastförändring i kameran till max medan den andra exponeringen lät jag kontrasten vara väldigt svag. Sen tog jag in båda bilderna i Photoshop och la den andra exponeringen över den första och ändrade opaciteten till 30% och slog sen ihop lagren. Efter det så fick jag justera lite kontrast för att den skulle se snygg ut här på bloggen. Hoppas att ni gillar den! För den som har lite livlig fantasi så kan jag avslöja att jag tänkte på en viss film när jag gjorde den här bilden. Lite hjälp på traven? Sci-fi film. Resten får ni klura ut själva. 🙂

Lär er eran utrustning så kommer ni hitta sätt att få bristerna till att bli obetydliga. Så slipper ni lägga pengar på ny utrustning. 🙂

Död! 2011/09/06

Jävligt tråkig rubrik! Jo jag vet men jag tänkte att, nu får det räcka för mig. Orkar inte längre följa debatten om fuskbilder och personangrepp och fan och hans moster. Den ende jag ska hylla i detta ämne är Gunnar Glöersen, han hade stake nog att ifrågasätta några bilder. Jag och många med mig blev lurade, jag såg inte fusket för att jag trodde inte det var något fusk. Sen finns det de här stolpskotten som sitter och raljerar över hur djävla tydligt allt var och vem som helst kunde gjort detta och bla bla bla. Till dem säger jag bara, far åt helvete era fega djävlar. Om det nu var så förbannat uppenbart! Varför var det då ingen av er som sa något? Precis! Fega svin som sitter bakom ett tangent bord och spyr galla över bilder som är fejkade. Men ni hade aldrig haft mage och säga något om inte det hade varit för Gunnar Glöersen. Är det något jag föraktar så är det sådana svin som inte vågar sticka ut hakan för något som är fel förrän någon annan gör det. Sitter bekvämt i sin fåtölj och väntar på att någon annan ska göra jobbet. Nä sådana personer kommer inte högt på min lista. -Nä jag vet inte vem det är! Jag såg bilderna precis!….Jag har aldrig tyckt att han har varit nåt bra……. Så låter det på många ställen. Patetiskt, så in i helvetes patetiskt. Jag har redan tagit ställning i frågan. När jag läste Gunnars inlägg på Jägareförbundets hemsida så blev jag chockad, trodde inte på det, men jag valde att hålla tyst för jag ville höra det från Terje. När jag väl fick höra att det inte var fusk så blev jag lättad, men sen när jag fick höra att det var fusk, ja då tappade jag hakan. Blev helt mållös. Blev besviken och uppgiven. Till och med förbannad. Nu lämnar jag detta åt sitt öde. Tänker inte läsa något mer om detta. När Terje väljer att tala ut så kommer jag att lyssna. Men vad som än händer efter det så kommer en sak vara klar för mig, och det är att Terje kommer fortfarande vara min vän och jag kommer fortfarande hälsa på honom när jag möter honom. Jag kommer säkerligen gå kurser hos honom i framtiden om han väljer att anordna sådana. För vi som har gått kurser med Terje som ledare vet att det förekom ingen kurs i bildbehandling hos honom. Enbart fotografering, bildvisning, tankar och reflektioner. Till alla er som har gottat er åt detta elände. Måtte ni hålla er i skinnet för annars så lär ni få er fiskar varma. Och till er som har varit sansade nog att vara normala. Till er säger jag bara tack för att ni finns och att ni är på min pluslista. Givetvis bjuder jag på en bild. Canondubbelexponering och lite extra korn i photoshop passar väl bra för att knyta ihop påsen. 🙂

Döden i skogen! Eller om man så vill. Skogdöden! 🙂

En tår i ögat! 2011/09/03

Det är med en tår i ögat som jag skriver detta! Chockad och ledsen och besviken. Men samtidigt så är jag väldigt glad över att det är över, att jag fick ett svar på alla påstående som cirkulerat. Ville inte tro på det alls, men jag ville inte säga något heller för jag ville inte placeras i ett fack, för eller emot. Jag ville fortfarande vara en vän, oavsett vad som kom fram i denna högljudda debatt så ville jag fortfarande vara en vän.

För mig så har det varit en lång tid av inspiration och lärdom och det kommer fortfarande vara en person som jag håller högt för att han har inspirerat mig till vad jag är idag i mitt naturfoto. Jag kommer inte att skämmas för att jag känner honom, jag kommer inte att skämmas för att jag har inspirerats av honom, Jag kommer att vara stolt över att han har haft tålamod att försöka lära mig det svåraste av allt! Att se bilder! Att förstå bilder! Att njuta av naturen, de tidiga mornar de sena kvällar som ljuset visar. Fast att jag inte har varit lika hängiven så har jag njutit varenda gång jag har lyckats uppleva ljuset! För mig är han den person som har lämnat mest avtryck i mitt sätt att fotografera.

Jag har varit ute med honom och fotograferat, jag har sett hur han har skapat bilder i kameran. Jag var med på den tiden där det bara existerade diafilm, och fick se fantastiska bilder av honom. Jag kan inte vara arg, jag kan bara vara besviken. Men han kommer alltid vara min vän, han kommer alltid vara en stor fotograf. Men där kommer att vara en lite tagg i sidan som kommer att peta på mig lite då och då och undra om det är verkligt. Men det kommer jag inte bry mig om för att han är min vän, och vänner kastar man inte ut hur som helst. Vänner vårdar man även om man har blivit sviken. Vänner vill man inte förlora hur som helst. Man kan göra korkade saker men en sann vän sviker inte i första taget. Vad han än har gjort så kommer inte jag att svika honom, jag kommer fortfarande att vara en god vän till honom. Jag hoppas innerligen att där finns fler som mig som inte sviker i första taget.

Terje min vän! Jag tänker på dig. Vad som än rör sig i ditt huvud så ska du veta att jag är din vän i vått och torrt. Utan dig hade jag inte varit där jag är idag.

Din vän för alltid Mats.

Norge 2010