Vad händer? 2011/11/29

Vad händer hos Nilsson? Tyvärr händer inget alls! Har inte någon lust, ork eller inspiration. Den här delen av höst/vinter är den värsta delen för mig som naturfotograf. Har absolut ingen lust till att skapa något. Känner ingen skaparglädje alls. Hjärnan är på sparlåga och fantasin har gått i ide. Det är bara att vänta ut årstiden så snön kan komma. Inte för att jag längtar till snön egentligen, tänker då på skottning av infart och transporter med bil, men för min fotografering så längtar jag. Mitt sinne är lika mörkt som dagarna, bilderna finns inte kvar i huvudet längre. Tur att där finns andra fotografer som kan skapa, så man har något att titta på under tiden ens egen skaparkraft inte funkar. Bjuder på en bild som gjordes i tidigare i år. Passar bra som ett självporträtt just nu. Tillbakadragen och osynlig!

Självporträtt i november!

Inte ända fram/upp/ut! 2011/11/21

I bland når man inte ända upp! Kan bero på att man är inte tillräckligt lång. Ibland når man inte ända fram! Kan bero på att man inte försökt tillräckligt. Ibland når man inte ut! Man kanske gömmer sig för mycket eller så vågar man inte.

Vad är det här för svammel nu då tänker ni säkert. Ja lite svammel är det nog allt. Men jag tänker på alla fotografer som finns ute i världen, det finns rejält många kan jag lova och det finns rejält många som är fruktansvärt duktiga. Alla som jag har på min bloggroll är fotografer mer eller mindre och dessa tycker jag väldigt mycket om att besöka. Är det inte för bilderna så är det för att jag tycker om att läsa deras blogg. Nu är det ju inte så att dessa är de enda som jag gillar. Det finns så många mer, så många så att jag kan inte räkna upp alla. Skulle jag göra ett försök till att räkna upp alla så hade jag säkert glömt någon och det vill jag inte råka ut för.

Varför då denna rubriken? Jo! Jag tänkte på att alla lyckas ju inte nå fram med sina bilder, nå ut med bilderna på det sättet som de kanske önskar. Jag vet själv hur svårt det är. Kan inte påstå att jag gjort några allvarliga försök till det heller. Varför vet jag inte riktigt, tror nog att det handlar om att jag inte har den tid jag skulle vilja lägga ner på mitt fotograferande, eller så har jag inte hittat min grej helt enkelt. Jag kan fortfarande känna mig väldigt spretig i mitt bildskapande. Visst har jag favorit motiv som jag gärna återkommer till men samtidigt så är det så väldigt många saker som intresserar mig inom foto. Porträtt foto har jag slutat med, det åt upp mig inombords, kände att jag inte fick ut något av det längre. Min konstnärliga frihet kvävdes. Så jag bestämde mig för att bara göra det jag tycker är roligt oavsett om det inbringade några pengar eller ej. Kaxigt kan en del tycka men för mig handlar det om att få göra det jag tycker är roligt. Så jag tog upp naturfotot efter många år av uppehåll. Det ångrar jag inte idag. Inte har jag blivit rik på det men samtidigt så är inte pengar allt. Jag får göra något jag verkligen tycker om. Om jag har blivit bättre på det får andra svara på men jag kan åtminstone säga att jag har utvecklats åt ett håll som jag trivs med.

Når jag ut med mina bilder då, syns jag, finns jag. Nä! Det kan jag inte påstå, visst har jag besök på min blogg. Men inte i närheten av de siffror som andra storbloggare kan visa. Är jag ledsen för det? Nä! Jag gör ju något som är roligt! Hade jag inte haft några besökare på min blogg så hade jag nog lagt ner det, men jag tycker det är härligt att få skriva några rader till de 25 st besökare jag har i snitt per dag. Det är inte många besökare men för mig är det bättre än 15 besökare. Så länge det finns personer som vill läsa det jag skriver och vill se min bilder så håller jag nog på, och endast för att jag tycker det är roligt.

Jag har ingen patentare på hur man ska nå ut som fotograf och kunna tjäna pengar på det men en sak tror jag stenhårt på och det är att se till att ha roligt när ni gör era bilder. För skulle det nu vara så att ni inte tjänar något på ert bildskapande så kan ni åtminstone säga att ni har roligt under tiden ni gör era bilder, och det är mycket värt. Själv så är jag en extremt fattig fotograf men jag har förbannat roligt när jag gör mina bilder. 🙂

Jag skulle haft en utställning nu i höst men tyvärr sket det sig pga det finasiella, men det är inte hela världen. Bilderna finns ju och pengar kan man spara. Så kanske till våren i stället. Vi får se när det blir. Det går ju ingen ko på isen eller vad det nu är man säger.

Når man inte ända upp så kan man ju alltid ligga ner på rygg och njuta av utsikten. 🙂

Abstrakt! 2011/11/13

Som rubriken säger så visar jag en bild som är abstrakt som bara den. Behöver man tala om för betraktaren vad bilden föreställer? Jag tycker inte det! Många gånger får man höra när man visar något abstrakt: Vad är det för något, hur har du gjort. Måste man svara, tar man inte och dödar bilden när man talar om vad det är. Fantasin försvinner ju från betraktaren när den vet vad bilden föreställer. Jag tänker inte tala om vad bilden föreställer, det enda jag kan säga att bilden är från början i färg men jag tyckte om den bättre när jag gjorde den i svartvit. Den känns mer spännande i svartvit. Bilden är rätt hårt beskuren också men den konstnärliga friheten tar jag eftersom bilden är min. Ha en bra söndagskväll kära läsare.

Abstrakt!

Det går ju inte alltid! 2011/11/03

Gick i genom bilderna som jag gjorde i söndags och blev förvånad! Inte en enda bild gick att använda, inte en enda! Tyckte jag hade feelingen men, nä inte en enda. Ja vad säger man. Visst jag blev lite besviken, tyckte det såg riktigt bra ut i sökaren. Kände faktiskt då, att jag hade några riktigt bra bilder. Ja ja det är väl bara att inse att man inte kan lyckas alltid! Saken är den att jag höll på att jobba med ett fotograferingssätt som jag inte gjort innan. Ett test helt enkelt eller experiment om man nu vill kalla det så. Nä jag tänker inte tala om för er vad jag höll på med, vill inte bli utskrattad. 🙂 När jag lyckas så ska ni få veta, det lovar jag. (Om jag lyckas) Så idag slipper ni en lång text med en massa skitsnack om det ena eller det andra. Det blir bara en bild från i augusti månad som jag gjorde när jag var ute och rekade nya platser. Stället har kvalitéer men det får mogna lite först. Kanske till vintern när, eller om snön kommer. Man kan ju inte vara säker nu för tiden. 🙂 Bilden är en canondubbelexponering en med långt skärpedjup och en med kort skärpedjup. Hoppas att det faller er i smaken, lite naturromantik för den som gillar det.

40 mm brännvidd bl 22 och bl 4 50 % genomlysning av bilden med kort skärpedjup.

OXE 56 poäng! 2011/11/01

Också en rubrik som inte säger så mycket! Men en sak som jag fastnat för är detta extremt irriterande men samtidigt väldigt fängslande spel ”Wordfeud”. Jag visste att jag är tondöv och taktlös men ordblind det är något nytt fel på mig. Skulle gå hem från jobbet idag och hörde telefonen plinga till. Orkade inte ta upp telefonen för att kolla och det var väl tur det, för den personen jag spelar med har en förmåga att pricka in vissa ord så man blir alldeles knäpp. Hade jag sett vad denna person skrev så vete katten om jag inte hade slängt telefonen i sjön. Tre ynka bokstäver lägger denna person dit och får 56 poäng. Folk har hängt sig för mindre. 🙂 Jag som tyckte jag hade lite häng på denne person men det varade inte så länge. Blir till att ge upp för femtioelfte gången nu. Men någon gång ska jag gå vinnande ur det. Personen kan ju inte vinna jämt, det är ju statistiskt omöjligt. (Hoppas jag). Jag har en arbetskamrat som jag spelar med också och där är det betydligt roligare att spela för där vinner jag någon gång i alla fall.

Hur kommer det då sig att jag skriver om detta i min fotoblogg? Jo, eftersom jag och min fru var iväg i helgen och fotograferade så passade jag på att göra en bild som passar precis på mig när jag spelar detta spel och när jag förlorar. Har ju fått höra att jag ska visa mina känslor i bild och då gärna när jag är arg. Så nu idag så passar det alldeles utmärkt att visa denna bild. Kanske kan jag skrämma mig till en vinst. 😀

Svartvit i kameran med rödfilter. Canondubbelexponering!