Ännu mer vårkänslor!

Jag gjorde ju lite klassiska bilder också på vitsipporna. Kanske lite upprepningar från föregående år men lite annorlunda är de kanske ändå.

Macro objektiv är ju ett väldigt vanligt objektiv när man gör bilder på blommor. Även jag använder det väldigt ofta. Så jag bjuder er på lite klassiskt gjorda vårblomsbilder också.

Objektivet som jag har valt att använda mig av är ett Sigma 150mm objektiv. Vet inte om det är det bästa men jag trivs väldigt bra med den brännvidden. Man har ett lagom avstånd fram till det man fotograferar samt att det går alldeles utmärkt att använda sig av canons konvertrar till den. Ofta så har jag på en 1,4 gångers konverter på också, helst när jag ska jobba med insekter. Då får man ett bra avstånd till insekterna utan att skrämma de för mycket samtidigt så behåller man närgränsen men får en längre brännvidd så att man kan jobba med mer detaljer. Med den konvertern så får man 210 mm på fullformatssensorn och bl 4 som max bländare.

Men eftersom jag även är lite okonventionell när det kommer till att göra bilder så har jag även använt mig av 14 mm objektivet som ni såg i förra inlägget. Fördelen med att använda ett vidvinkelobjektiv är ju att det går att visa i vilken miljö blommorna växer. Man kan gå väldigt nära sitt huvudmotiv samtidigt så bländar man ner så att man får ett skärpedjup så man kan visa bakgrunden.

När man gör bilder så är det ju bara fantasin som sätter gränsen på vad man kan göra, och vad som är rätt eller fel kan man bara själv avgöra. Känns det bra så är det oftast bra också.

Vårkänslor!

Så var det dags igen! Vår i luften och vår i marken. Även lite vår i kroppen om jag känner efter lite. Lite kalla nätter men härligt varma dagar. Jag var lite sen på att i år, vårblommorna hade kommit nere i Skåne men jag var fortfarande kvar i Småland. Vet inte varför jag stannade kvar, kanske var det för att jag inte hade några nya idéer om dessa blommor. Eller var det för jag inte hade några nya platser att besöka.

Hur som helst så väntade jag med att göra lite bilder på vårblommorna, väntade så länge att det nästan var över. Blåsipporna fick blomma förbi i år. Har så många bilder på blåsippor så att det fick vara i år. Vitsippor har jag också väldigt mycket av, så jag borde kanske ha låtit bli dessa också. Men det är så svårt att hålla sig ifrån dessa härliga blommor. Efter att ha varit på några ställen på hemmaplan så bestämde jag mig för att åka i väg till Halland och Hallandsåsen och sen en liten tur till Skåne och Bjärekusten för att göra lite nya bilder på Vitsippor. Hallandsåsen var egentligen bara ett litet infall pga att jag skulle köra förbi när jag skulle bort till Bjärekusten. Jag hade väl egentligen inga som helst förväntningar om Hallandsåsen, ville bara kolla in hur långt bokarna hade kommit, men det slutade med att jag stannade till där några timmar för att göra lite bilder på Vitsipporna och tur var väl det, för det visade sig att mitt ställe på Bjärekusten var nästan tomt på Vitsippor.

Varför det nu blev Vitsippor fast att jag har så mycket av dem i arkivet, är för att jag ville testa lite nya idéer och att det är lite lättare att göra dessa bilder med vitsippor än med blåsippor.

Eftersom jag investerade i ett nytt objektiv förra året och det har blivit liggandes i kameraväskan nästan oanvänt en lång tid så ville jag testa lite nya idéer med detta objektiv. Tyckte det var synd att det skulle ligga oanvänt, kostade ju en hel del och används det inte så finns det ju ingen anledning att det ska vara kvar. Så det fick bli lite nya varianter på blommor med detta objektiv.

Hoppas ni gillar dessa bilder lika mycket som jag gillar dem.

Vitsippor i motljus. Hallandsåsen. 14mm bl 22

Backsippa i motljus. Grevie backar. Skåne 14mm bl 22

Nordirland dag 5

Idag blev det en sen start, inte planerat men nödvändigt för jag fick en krånglande mage igår kväll. Eller rättare sagt jag åt alldeles förmycket. Har haft lite svårt att vänja mig vid att se och äta mindre portioner, men magen har vant sig. Åt ingen lunch igår så jag var väldigt hungrig. Så i går kväll var jag extremt sugen på en riktigt god köttbit, en blodig sak som jag hoppades skulle smälta i munnen. Satt med menyn framför mig och kollade igenom vad som erbjöds. Visst fanns där kött men storlekarna hade jag ingen aning om. Inte nog med att de ska köra på fel sida, de ska ju ha ett helt annat mätsystem också. Vem fan vet hur mycket 12oz är. Hade att välja mellan 8, 10 och 12oz. Givetvis så valde jag den på 12oz, tänkte som jag brukade, att alla köttbitar är små på restauranger. Ja jösses vad fel jag hade! När servitören kom in med den så höll jag på att storkna, nästan lika stor som min underarm. Hade det inte varit för att servitören var ung och rask så hade de nog fått köra fram tallriken på en vagn. Detta serverades med tobacco onion och smörfräst svamp. Tobacco onion verkar vara som rostad lök, men jag ska villigt erkänna att det låter lite fräsigare med det engelska namnet. Köttet var fantastiskt gott, mört som oxfilé och blodigt som jag gillar det. Och det är nog det som gjorde att jag kände mig lite kass i magen. Blodigt och väldigt mycket mat. Så idag gick jag upp vid 8 och åt frukost, satt vid bordet och skrev bloggen samtidigt som jag drack kaffe. Frågade om de ville göra en lunchlåda till mig så jag slapp bli så hungrig under dagen. Skulle ut och vandra lite idag tänkte jag och där jag tänkte gå fanns inget ställe att köpa någon mat. Visst gick det att ordna jag skulle bara säga till när jag skulle sticka så skulle de komma ut med det till mig. När jag kom ut till bilen så kom husmor ut med en massa grejor, sallad, smörgåsar, banan, äpple, vatten och en liten påse med chips! Chips!! Hon propsade på att jag skulle ha påsen, det har man alltid med sig i sin lunchlåda sa hon. Vinägerchips av alla sorter också. Ja de är för roliga i detta landet. 🙂 Vädret var fantastiskt i dag, inte ett moln på himmelen och säkert 18 grader varmt, perfekt för en liten vandring. Hade egentligen inga planer för fotografering men givetvis var kameran med, svårt att plåta landskap ute vid kusten i direkt solljus. Men det blev faktiskt en hel del bilder. Visar några stycken som jag gillar väldigt mycket. Jag kommer att göra en tur ner till Ballintoy harbour för lite kvällsfotografering, ska bli en fin kväll så det är inte helt omöjligt att det blir lite solnedgångsbilder och annat tråkigt. 🙂 Bara det kommer lite moln innan den går ner, för det blir så tråkigt med en himmel som är helt tom. Så det blir inget röj på puben för mig fast att det är fredag. Kan det vara åldern som gör att man väljer en kvällsfotografering framför ett barhäng på en riktig irländsk pub? Hoppas att det är åldern och inte något fel på hjärnkontoret. 😛

Water lilly. Ingen aning om man kan översätta det direkt till svenska. Kanske heter något annat. Växte vilt ut med sluttningarna vid kusten.

Små söta harar modellande för mig.

Men denna såg lite tjurig ut. 😉

Blomma och fjäril.

Workshop med Klintphoto.com

Workshop eller på svenska kurs. Vad man än kallar det så har jag faktiskt varit på en sådan. Hade bestämt mig att det inte skulle bli några kurser i år men kunde inte hålla mig. Blev väldigt intresserad när Thorsten började marknadsföra denna workshop. Varför det blev av, var för att min fru var väldigt sugen också. Sen var det ju inte sämre än att kursen skulle hållas på våran favorit-ö Öland.

Trodde först att den kanske inte skulle passa mig men efter att ha läst lite om det så kände jag att det hade varit trevligt, visst kan jag en hel del men fullärd är jag då rakt inte. Det märktes tydligt när jag satt där och lyssnade. Väldigt mycket av det Thorsten sa var inte sådant jag med säkerhet hade koll på. Visst fanns där avsnitt som jag kunde på mina fem fingrar, men sammantaget så var det väldigt givande.

Vad handlade då denna workshop om. Ljuset! Eller som Thorsten utrycker det ”The Magic of Light” . Det kanske låter självklart och enkelt, för det är ju det det hela handlar om när vi fotograferar, men det finns så mycket mer man bör tänka på när man fotograferar. Olika typer av ljus, färgen på ljuset, hur det påverkar betraktaren. Hur man kan uttrycka sig i sina bilder med ljuset och dess intensitet och färg. Hur man kan jobba med hjälpmedel för att styra det befintliga ljuset, mm. Vissa saker låter självklara men efter att ha genomfört denna kurs så måste jag säga att det var väldigt lärorikt och väldigt mycket av detta kommer jag att ha nytta av i framtiden. Det bästa med denna kurs var att det handlade om bilden, att man pratade om bilder, resonerade om hur man bygger upp sina bilder med ljus och komposition. Bilden var i fokus hela tiden. Att diskutera och analysera bilder är något jag gör alldeles för lite så detta var väldigt härligt att få vara med om. Personligen så lär jag mig väldigt mycket av diskussionen runt en bild, inspirationen flödar när man får sitta tillsammans och resonera kring en bild. Att hitta det positiva i en bild, att få inblick i hur fotografen har tänkt i sin bild. Visst kan jag väldigt mycket om detta men för mig är det en riktig boost att få vara med och titta och prata om bilder. Inspirationen tar fart och man vill bara ut och göra bilder efter en sådan helg.

Kursen varvades med fotografering. I tre omgångar var vi ute och gjorde bilder. Första fotopasset startade med att klockan ringde vid halv fem tiden på morgonen. Morgonens första ljus stod på programmet med kusten och dess innehåll i fokus. Sen blev det kvällens sista ljus nere vid Ottenby fågelstation och dess omnejd. Dagen efter blev det till att gå upp tidigt igen för en tur ut på alvaret med blommor i fokus.

Det var ett piggt gäng som var med och gjorde denna kurs till en perfekt helg. Thorsten och Marie gjorde att den blev intressant och innehållsrik. För er som är intresserade av denna workshop så klicka in på hans sida och läs mer, http://klintphoto.com/the-magic-of-light/. Jag rekommenderar gärna denna, man bör ha lite kunskaper i kamera och teknik men det viktigaste är bilden i denna workshop. Så ett stort bildintresse kommer man att få om man inte redan har det.

 

Visar några bilder som gjordes under workshopen.

Ottenby Öland 2 Tofsvipor jagar varandra i kvällsljuset.

En ensam tärna i solnedgången. Ottenby Öland

En överflygning av gäss i det första morgonljuset.

En daggdroppe i morgonljus.

 

 

Jo jag lever och mår väl!

Ursäkta att jag stör här i cybervärlden. Jo jag vet jag skulle ju vara tyst och hålla mig här ifrån hade jag sagt, blev bara lite sugen på att skriva av mig lite. Eller rättare sagt, behöver lite träning på bloggandet. Har lovat min fru att jag ska blogga igen sista veckan i maj. Så jag tjuvstartar med ett inlägg bara för att se om jag fortfarande klarar av det. Kanske blir det något mer innan sista veckan i maj, vi får se. Det kanske bara blir för min fru det här, jag har kanske inga läsare kvar efter mitt uppehåll. 🙂

Oavsett om det finns någon kvar där ute som vill läsa mina tankar och idéer om foto så känns det faktiskt inte så tokigt att skriva av sig lite. Jag är ju inte någon författare precis men helt värdelös är jag nog inte. Roade mig själv med att sitta och läsa lite av mina tidigare inlägg här och döm om min förvåning, jag tyckte faktist det var väldigt trevligt att läsa om mig själv och mina strapatser. Sen blev det ju inte sämre av att se alla bilder som jag lagt upp här. 🙂 Ursäkta om jag är lite för kaxig, jag bor ju för tusan i Sverige, jantelagens hemland! Ska genast plocka ner mig på jorden igen och se till att jag inte tror jag är någon. 🙂

Skämt å sido, vad ni tycker och vad jag tycker skiljer sig säkert åt, och så ska det vara. Vi måste alla få tycka och tänka som vi vill. Så länge vi håller oss inom lagens gränser så är det fritt fram och tycka, tänka och prata om vad som helst.

Jaha! Vad har jag sysslat med då, nu när jag har varit borta från bloggen? Egentligen ingetting ut över vad jag sysslade med innan. Lite mindre fotografering och lite mer vanligt svenssonliv kan man väl säga. Vintern sög ju rejält rent fotograferingsmässigt, gjorde inte alls mycket bilder. Inspirationen var väldigt låg, visst gjorde jag bilder men det var svårt att komma loss. De bilder som gjordes har jag varit väldigt nöjd med, en del riktigt bra bilder om jag får lov att skryta lite. Mycket av bilderna är experimentella och väldigt personliga, bilder som ingen annan gillar förutom mig själv skulle jag tro. Kanske min fru gillar dem. Men det är inte det viktiga, det viktiga är att jag har gjort lite bilder som jag själv har funderat på, där det har varit noll påverkan från mina tankar om vad andra skulle vilja se. Visst är där inspiration från andra fotografer i dessa bilder. Så kaxig är jag inte att jag kan säga att mina bilder är helt unika. Men det är bilder som jag själv har jobbat fram på mitt lilla konstiga sätt.

Livet i övrigt har blivit lite annorlunda, vår dotter flyttade till Belfast i höstas. Så nu har hon blivit vuxen på riktigt. Jobbar och sliter som alla andra människor. Som pappa är jag väldigt stolt över hennes beslut och hennes mod. Som 19 åring sätta sig på planet till Dublin till ett arbete i Belfast utan någon erfarenhet. Inga kompisar som väntade, vete fan om jag själv hade gjort det. Visst skulle jag velat när jag var i den åldern. Men då var man så fast besluten att man skulle tjäna pengar och leva livet. Så man tog den enkla vägen. Cykelavstånd till jobbet, bodde hemma hos mamma och pappa. Pengarna som man tjänade festade man upp på den lokala krogen varje helg. Men det har ju blivit folk av mig också. Livet har blivit rätt bra ändå.

Den 3 januari var vi och hälsade på Emmy. (Vår dotter) Jag och min fru tog flyget över och hälsade på, 3 nätter på hotell och kvalitetstid med vår härliga dotter. Ville ju se på riktigt om hon trivdes, hade ju bara pratat på skype innan och där fick man ingen riktig känsla om hon trivdes eller inte. Men väl där så märkte vi direkt att hon trivdes, hon hade till och med gått över från amerikansk engelska till Belfast engelska. Den låter för bedrövlig, knappt man begriper vad de säger. Men Emmy hjälpte oss när det blev för svårt. Belfast var ingen besvikelse, en väldigt trevlig och fin stad, inte alls som jag trodde. Hade ju i min fantasi sett en skitig arbetarstad med klassiska engelska radhus och en massa grå betong. Men den kändes väldigt moderna och fräsch. En stad jag är glad att jag besökt. Inte det första stället man tänker på när man ska planera sin semester kanske, men väl värd ett par besök.

Så det är just det jag har gjort, planerat en semester på Nord Irland! (Nu tänker ni säkert att han har hål i huvudet, vem katten vill fira en veckas semester där, räckte det inte med en gång.) 🙂 Ett stopp i Belfast för att hämta upp min dotter sen en tur ut på landsbygden för att få uppleva det genuina nordirländska landskapet. En massa fotograferande och en massa upplevelser. Kan ju bara bli hur bra som helst. Eller hur?

Så det är därför jag skriver ikväll, för att träna upp mig lite inför min resa. Har ni lust så följ gärna mig här, för jag tänkte skriva om mina strapatser däröver och visa lite bilder. Själv så tycker jag att det ska bli fantastiskt spännande att få uppleva denna lilla del av Storbritannien.

Och eftersom detta är en fotoblogg så måste jag ju även visa någon bild här, misstänker att ingen orkar läsa vad jag skriver. Det blev ju en väldans massa text tyvärr. 🙂

En lite blyg vitsippa.

2 stolta blåsippor.

 

Felberäkning!

Blir lite stressigt när man planerar en bild och när modellen väl dyker upp och ska sätta sig så är modellen för tung! Allt blir fel i kompositionen och man får hjälpa till att placera om i bilden. Skulle jag ha tänkt på innan, men ibland så tänker jag inte så långt som jag borde. 🙂

Humlor är tunga, det är bara att inse, riggade upp min kamera med min 17-40 zoom vriden till 17mm. Hade skruvat på min minsta mellanring för att verkligen komma nära. Placerade kameran så att blomman kom i en perfekt position i bild, kunde tänka mig humlan komma flygande rätt mot blomman för att suga i sig lite nektar. Problemet var att humlan kom flygande bakifrån över mitt huvud och störtade ner på blomman utan någon inflygningssträcka. Hade inte en chans att hinna med, sen bar det sig inte bättre än att blomman vek sig så att den hamnade ur bild. Alltså en alldeles för tung humla, eller för den delen en för klen blomma. Hur som helst, en bild ville jag ha så jag fick snällt hålla upp blomman så att den kunde vila på frontlinsen, fick lite hjälp av vinden också för den svajade i luften en sekund eller två, hann med ett gäng bilder innan den vek ner sig igen. Nästa gång får jag planera bättre helt enkelt. 🙂

17mm 1/320 sec Bl 22 Iso 3200 Canons minsta mellanring. (12mm tror jag)

 

Tidiga mornar!

Vill först bara säga att min blogg fyller 4 år idag. Jippi! Tror nog att den har varit intressant för er läsare, många är regelbundna besökare. Visst har jag besökare som snubblar förbi och sen inte kommer tillbaks, men det finns en liten skara som besöker mig regelbundet. För er säger jag grattis! Att ni har stått ut med mina konstiga texter och även konstiga bilder ibland. Själv så har jag besökt åtskilliga bloggar, en del ofta en del sällan. Bloggar för mig är inspiration, ibland så besöker jag dem frekvent för att inspirera mig. Ibland så är det ströläsning och ibland så blir jag så trött på bloggar, även min. Så 4 år mina vänner, det är inte illa pinkat av en trähäst som man säger här i Markaryd.

Till rubriken, ”Tidiga mornar”. Denna sommar har inte bjudet på några tidiga mornar för mig. Har varit allt för oinspirerad för att stiga upp klockan 2-3 på morgonen. Vet att det går att göra helt underbara bilder på morgonen, men det ska till lite inspiration och även lite djävla anamma för att fixa det. Nu har jag prioriterat familjen och min egen bekvämlighet framför tidiga mornar.

Jag är en sådan fotograf som gör bilder när jag känner för det, tidpunkten på dygnet är av mindre betydelse. Har jag bildidéer så plockar jag fram idéerna som passar för dygnet. Dimhöljda vyer är svåra att göra mitt på dagen så dessa bildidéer får jag helt arkivera tills den dag jag känner för att stiga upp tidigt. Men många bilder går att genomföra när som helst på dygnet. Kommer att visa några bilder som är gjorda mitt på dagen, tekniken som har använts för att ”få till” det så att säga. Inte så avancerat men lite kreativ måste man vara. Om solen är framme får man utnyttja det och göra det till en fördel i bilden. Är det mulet så är det en fröjd att fotografera, mjukt ljus ger mjuka skuggor. Regnar det så använder man vätan för att förstärka bildelementen i bilden.

Nu ska jag inte sitta här och tala om för er hur man ska göra sina bilder, vet att mina läsare är hur bra som helst på att göra bilder, jag är ju bara en i mängden som försöker visa upp mig för världen. Tänker heller inte se ner på alla dessa fotografer som stiger upp på morgonen och gör fantastiska bilder i morgonljuset, jag beundrar er väldigt mycket. Ni är förbannat duktiga på att göra fantastiska bilder, oavsett om ni gör dem på natten, morgonen, mitt på dagen eller på kvällarna. Får kanske bli bättre på att berömma er och ge er den kred. som ni förtjänar. Ni som finns på min bloggroll är de fotografer som jag ser som inspirationskällor, en del klarar sig på egna ben och har framgång i sitt fotograferande, en del är som mig, som lever i det fördolda, men gör fantastiska bilder. De som inte finns på min bloggroll, (vet inte varför faktiskt, får väl ändra på det snabbt som ögat) är också fantastiska fotografer. Kommer att lägga till fler i rollen så även ni, mina besökare får ta del av det som inspirerar mig. Som ni märker kanske så existerar inte ”Jantelagen” hos mig. Jag tycker att man ska tro att man är något. Vi alla kämpar med något och det ska man vara förbannat stolt över. Det ska vi våga skryta om, de som tycker annorlunda kan dra något gammalt över sig. Jag skryter gärna om mina bilder, men jag visar gärna min uppskattning om andras bilder också, och inte bara ”kända fotografer”. De som inte får någon uppskattning från mig har jag troligtvis inte upptäckt eller så gör de inte bilder som jag gillar. Men troligtvis är det för att jag helt enkelt inte har haft tid och ork att skriva något om dem. 

Bilderna ja! Kommer här.

17-40 zoom iso 800 bl 20. mäter ljuset på blommorna och underexponerar lite för att få fram strålarna i solen så mycket som möjligt. Lättar skuggorna i LR. 09:30 på förmiddagen.

Samma som bilden ovan.

17-40 zoom iso 800 bl 22 i övrigt samma som ovan. 08:45 på förmiddagen.

 

 

 

Ibland så går det inte som man tänkt.

Hade en massa bilder i huvudet som jag ville förverkliga på liljekonvalj. Fick ju bra väder i går, lördag så jag tänkte att nu ska jag ut och göra dessa bilder. Men väl framme så blev det inte riktigt som jag tänkt. Det första jag stötte på var rådjur ute på den öppna platsen precis bredvid liljekonvaljstället. Hade kameran runt halsen men tyvärr så var det lensbabyn som var på kameran. Men jag gjorde ett försök ändå att fånga den på bild. Efter ett tag så upptäckte de mig där jag stod gömd bakom ett träd. De sprang iväg för att lämna plats åt mig vid liljekonvaljerna. Efter att ha gått runt en liten stund för att insupa lite atmosfär så upptäckte jag att det var alldeles blött på marken, solen hade inte hunnit torka upp inne bland träden. Synd man inte hade regnkläder med sig, blir svårt att vara här länge tänkte jag. Ner på knä och börja syna blommorna lite mer ingående, efter 5 minuter var jag alldeles plaskblöt på knäna. Bilderna i mitt huvud fick nu kämpa med blöta kläder som kylde ner mig. Jag gav inte upp med en gång men min lilla fotostund blev allt för kort för att jag skulle lyckas genomföra mina bildidéer. Ett par lyckade försök blev det men sen gav jag upp, packade ihop utrustningen och begav mig hemåt. Halvägs hem såg jag att skogsstjärnan hade börjat blomma, väldigt mycket knoppar men en del blommor hade slagit ut. Var bara tvungen att göra några bilder där också. Här hade jag oturen att jag fick ligga på den lilla grusgången som passerade dessa blommor och det var inte direkt en Hästens säng att ligga på. Så där gav jag upp rätt snabbt också. Hade nog en dålig dag kändes det som. Som sagt: Ibland går det inte som man tänkt.

Rådjur i gläntan. Lensbaby. bl 8 50mm brännvidd.

Vattendroppe och Liljekonvalj 150mm macro 1,4 gg konverter, 12och 25 mm mellanringar.

Genom eklöv, skogstjärna. 150mm macro 1,4 gg konverter

 

 

Gröna fingrar!

Gröna fingrar har jag inte, men att jag tycker om blommor är inte någon hemligheter. Inte för att jag springer runt och luktar på en massa blommor, men just att får lägga sig ner på marken och titta igenom kameran på blommor och försöka göra min tolkning av hur jag tycker de ser ut. Hur jag tycker de borde se ut igenom allas ögon. Det tycker jag mycket om.

Endast några några få hundra meter från vårt hus, cykelvägen till kyrkan, växer det rejält med vitsippor. I helgen var jag där och låg ner bland blommorna, kikade igenom kamerasökaren och försökte göra lite nya bilder på blommorna. Att försöka göra nya tolkningar av dessa vitsippor sporrar mig varje vår. Ibland lyckas jag ibland lyckas jag lite mindre bra. I år har det varit ett bra år för mig, en hel del bra bilder har det blivit. Allt ifrån det dokumentära till det lite mer konstnärliga. Här på bloggen bjuder jag er läsare på några favoriter som jag hoppas ska falla er i smaken.

I vitsippornas dunge. Lensbaby

Reflektioner. 378mm bl5,6

Osynlig. 378mm bl4,0

 

 

Kanske inte var tänkt till detta.

Långa tele är kanske inte tänkt till att användas till blommor.

Skummar igenom fotosidan.se lite då och då, oftast på forumet. Diskussioner om utrustning är väldigt intressanta. Diskuteras det fågelfoto så är det långa telen som gäller, ju längre ju bättre verkar det som. Aldrig sägs det något om blombilder med långa tele. Förra sommaren så sålde jag mitt långa tele för att byta upp mig till ett lite kortare tele och fram för allt lättare objektiv. Byta ”upp” kan ju någon kanske tycka låta märkligt, men för mig var det ett byte i rätt riktning. Släpa runt på ett över 5 kilo tungt objektiv började gå mig på nerverna, till slut låg det hemma nästan hela tiden. Att ha grejor som jag inte använder är meningslöst. Visst är det roligt med teknik och utrustning, men det ska användas också. Så att gå från 400 mm till 300 mm var ett byte uppåt för mig. Sen att det blev en zoom gör ju inte saken sämre, större rörelsefrihet och färre objektiv i väskan är en stor fördel. Visst finns det många som skakar på huvudet över mina val, gå från 400 2,8 till 120-300 2,8. Är han tom i huvudet säger säkert en del. Visst var det ett bra objektiv inget snack om det. Men det ska användas också. När sen mitt intresse falnade för fågel och växtriket blev mer intressant så blev detta objektiv mer och mer onödigt. Visst går det att göra bilder på blommor med det gamla objektivet också, men att behöva välja vad man ska ha med varenda gång gillade jag inte och inte har jag en assistent som kan bära åt mig heller. Så nu ligger hela utrustningen i ryggsäcken och jag behöver inte välja vad jag vill ha med mig längre.

Idag var en sådan dag som jag hade bestämt mig för att göra lite bilder på vitsippor, var lite sugen på att plocka fram lensbabyn, men väl framme bland vitsipporna så fick jag en annan idé. Förra året testade jag lite olika idéer med mitt nya tele och gjorde en hel del bra bilder. Kom ihåg det lite speciella med att använda tele, konverter och mellanringar. Så idag skruvade jag ihop mitt 120-300 och en 1,4 gg konverter med mina två mellanringar. La mig ner bland vitsipporna och kände direkt att detta ville jag göra en massa bilder med. Nackdelen med långa brännvidder och blomfotografering är att man måste kliva upp och gå en bit för att städa i bilden. Med vanligt macro så räcker det att sträcka lite på armen för att plocka bort grässtrå och annat skräp, men med denna utrustning så måste man kliva upp och ta några steg för att göra samma sak. Men lite motion har ingen dött av än. Fördelen med denna utrustning är att man får ett helt annat perspektiv, och skärpesläppet är så grymt fint. Bildvinkeln är väldigt snäv men det tycker jag bara är positivt. Att jag är nöjd med min utrustning är bara förnamnet, ångrar inte en sekund att jag bytte upp mig. 🙂

Bjuder på en bild på vitsippa och fejkat motljus. (En vitsippa i förgrunden agerar motljus i bilden.)

Sigma 120-300 1,4 konverter + 2 mellanringar.